estland

Tänkte åka till lägenheten idag, men vet inte om jag vill längre eller orkar.
Får panik att sitta hemma hos mor och far. Samtidigt är jag rädd att vara ensam.
Vad ska jag göra?

-

no idea

Igår kväll klockan 3 på natten ringde min kompis pojkvänn och berättade att en av mina närmsta vänner var död.
Jag förstod inte först. Ville inte förstå. Visste inte om det var ett skämt eller va fan de va frågan om.
Gick ut på facebook på hans sida där det stod rest in peace, vila i frid, sov gott, ses i nangiala och så vidare.

Jag förstod fortfarande inte.

Klockan 4 var det dags att åka mot stan för att jobba. Till en början gick det bra. Försökte att inte tänka på det för det känndes ändå så obegripligt. Varför skulle det hända just honom.

Jag visste inte riktigt vad som hade hännt. Blev mycket olika rykten och jag blev mer arg och förvirrad.
Tillslut kom chocken då ja ringde och berättade vad som hade hännt för mamma.
Då förstod jag att jag aldrig mer kommer få se honom. Våran vännskap fanns inte längre. För han finns inte längre vid livet. Han är borta. Han lever inte. Han är .......död.. Jag började skaka och visste inte vad jag skulle göra.Fick panik. tårarna började komma och ändå visste jag att jag var tvungen att arbeta klart.
Var nära på att ringa chefen flera gånger för att säga. Du måste komma nu, jag klarar inte det här. Men att ta upp det obegripliga känndes mer jobbigt än att avsluta mina 2 sista timmar.
Jag torkade tårarna, gick ut för att ta djupa andetag och försöka tänka på något annat.
Det är inte lätt att skärpa till sig då det känns som att livet gått isär. Men av någon anledning så klarade jag dagen ut.

På vägen hem kom tårarna igen, kunde knappt se ngt. Sen då jag var hemma ringer Linn Kindh och undrar vad som har hännt. Vad har egentligen hännt? Det vet jag inte ens än.

Jag är i chock. Oerhört sårad. Jag hade väntat på att få träffa dig igen. Prata om allt som hänt under tiden jag varit i USA och vad du hade gjort undertiden i Norge.

Det känns värre ju mer jag tänker på dig.
Sättet du kramar mig, sättet du ser på mig, hur du alltid är varm då jag alltid är frusen. All din jojkmusik du alltid ska spela. Våra fester tillsammans. Du och jag på balen. Vi på sommarfesten. Då vi nästan missade allt för att din BMW börja knasa. Då vi jobbade tillsammans. Då du ställde upp och gick ut med mig på min 18årsdag. Då du kom och hälsade på i Åre. Då vi satt på sjukstugan och jag trodde du skulle decka ihop totalt för att du blev så dålig i din diabetes. Då vi skulle grilla och jag rökskadade hela lägenheten. Behöver jag fortsätta?

Vi hade båda stora drömmar, men gick olika vägar. Jag for till USA och du for till Norge.
Men under hela den tiden så höll vi kontakten så det känndes som att vi var nära varandra ändå.
Du lyssnade alltid på mig, fanns alltid där. Du var en av dom få vännerna som jag verkligen kunde lita på.

Nu är allt borta. Känns som att jag vill ringa och prata med dig. Har så mycket jag vill säga, som jag inte hann  få sagt. Jag vet inte vart jag ska gå för att sluta tänka på att du inte finns i livet längre.
Jag bryter ihop var och varannan sekund, tänker på dig, på din familj. På vad som hände!?

Jag vet ingenting längre, men jag vet att om det finns ett Nangiala så är det där du är nu.

Du var en person som alltid fanns där för dina vänner, som brydde sig om sina nära och kära.
Som hade ett mål här i livet och var redo att satsa allt.
Vänner som dig finner man inte varje dag.

Du betydde, betyder och kommer alltid att betyda.


Vila i frid älskade vänn. Jag kommer aldrig för en dag att glömma dig. Du finns i mina taknar och jag vet att du finns därute någonstans.

En dag ses vi igen, i Nangiala.


peace

jobbade i morse. sen drog jag hem ett tag å sedan till brorsan

där satt de en massa folk å drack:) men de känndes jävligt skönt å va nykter ändå

fick va lite fyllechaffis men nu är jag hemma och ska snart sova:) ska ju upp å jobba tidigt i morgon eller ja får ju sova en timme längre idag så de är nice.

imorgon ska ja jobba tills klockan 14.00 sen blir de å handla grönsaker (mat) och åka upp mot åre.

ska bli skönt att komma dit igen.

undra hur mitt vin smakar. hört att det inte luktar så gott men är man tillräckligt full så kanske de går att dricka.

BOTTEN upp!


äh nu ska ja sova. fan va ja hata då man ändra vintertid å sommartid. man vet som inte om jag ställer om mobilen. ställs den om själv oxå då.'? en del gör ju de.

jobbigt läge men ja få väll kliva upp tidigt för säkerhets skull då .:)

hörs på torsdag!

miaw

Jag vet att jag måste spara pengar.
Så att jag kan uppfylla mina drömmar i livet.
Samtidigt vill jag resa, har varit i Sverige i 2 månader nu snart och jag får typ panik.

Vet inte varför jag blir så här. Känner att det är så mycket jag vill hinna göra men samtidigt vill jag verkligen inte låna på det första året jag går. i alla fall inge mycket.

Sen gruvar jag mig lite för att jag inte vet hur mycket jag får jobba i november. Vet bara om en helg. Så det lär ju inte bli så mycket lön den månaden.

haha snygg bild.^^

I alla fall så har jag sorterat grejer i veckan. Ska sälja en hel del gammalt och oanvännt.

Så lite pengar lär jag nog få in på min lilla verksamhet.

Jag ska seriöst sälja allt jag äger typ innan jag åker. kanske inte min sköna sängt men allt annat.

Jag tänker mest på skolan jag ska gå just nu. Det är väll de ända jag kan tänka på för att inte deppa ner mig i min tråkiga vardag.

Jag älskar folket runt om mig, det är inte det.
Det är mer det kalla vädret som gör att jag inte står ut.
Men jag måste. Eller jag får så lov.

Nästa vecka ska mamma sälja en massa grejer.hoppas ja får in en slant för de:)

Äh nu måste jag sova. ska upp tidigt i morgon å jobba.

är sjuk men har jag inget jobb i november så måste jag jobba på nu så de går runt.

TTYL

nu har jag varit borta i järpen i en vecka. Fett sega dagar eftersom att ja inte gjorde ngt vettigt. blev typ 4 filmer om dagen samt baknin hela tiden..

Och som vanligt då tiden e seeg så börjar man å tänker och försöker få en klar bild över framtiden.

Jag vet i alla fall att jag ska plugga utomlands nu.
-har varit sjuk sugen på att börja redan i februari men ska vänta tills i september så jag hinner va hemma ett tag
å jobba ihop lite pengar. å då kommer jag oxå få mer tid till att söka stipendium och så vidare-
har fortfarande inget jobb inför i vinter- vet att jag få jobba extra typ 50% på ett ställe sen lär jag ju få jobba lite överallt. men ja vill ha ngt fast typ.

hur som hällst är jag inte redo för att börja plugga om 3 månader. tiden går ju så fort ändå.

nu börja jag jobba om 2 timmar. är förskyld så ja känner inte för det. som tur e jobbar jag bara 6 timmar idag å 6 timmar i morgon sen e jag ledig. hoppas de e lugnt på jobbet idag i alla fall.

fan, ja vill jobba i åre å inte i stan. hoppas ja får jobba i november i alla fall. sen lär de ju ordna sig om jobb i åre i vinter. eller jobba extra överallt. de ordnar sig.

äh.

vi hörs